Kartläggningen görs i samband med introduktionen i förskolan för att välkomna flerspråkiga barn och familjer till förskolan.

Förskolläraren har det övergripande ansvaret för att kartläggningen genomförs. Kartläggningens syfte är att få en uppfattning om barnets språkande, erfarenheter och intressen och därifrån kunna planera den fortsatta undervisningen och utformningen av utbildningen.

Kartläggningen görs i samband med introduktionen och det är lika viktigt att följa upp kartläggningssamtalet på kommande utvecklingssamtal under barnets förskoletid. På så sätt kan vårdnadshavare, pedagoger och barn följa sin språkutveckling och kulturella tillhörighet. Förskolans uppdrag att barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Det är en viktig del av förskolans värde med ett gott möte och relationsskapande, och i läroplanen lyfter fram att förskolan ska arbeta med allas lika värde, lyfta fram olikheter och stärka barnens identiteter. “Språk, lärande och identitetsuppfattning hänger nära samman” (Lpfö18, s. 9).

Arbetet med barns språkutveckling, erfarenhet och intressen är något som också lämnas vidare till förskoleklass.

Inför överlämning till förskoleklass så ska förskolan informera om ansökan till modersmålsundervisning, prata om vikten om att ansöka till modersmål i god tid innan skolstart.

Innan du startar e-tjänsten kartläggningssamtal, tänk på:

• Börja med att ge tydlig information om syftet och om hur det som sägs i samtalet kommer att användas.
• Berätta tydligt om start och sluttid för samtalet.
• Använd varje fråga i kartläggningen utifrån vad som är relevant till barnets ålder.
• Varje frågeområde bör avslutas med en sammanfattning om vad som sagts. Detta är viktigt för att vårdnadshavarna ska känna sig delaktiga och för att det ska finnas en samstämmighet i vad som är bäst för barnet.
• Skapa ett gott samtalsklimat via frågeställningarna genom att visa ett genuint intresse för barnets kunskaper och erfarenheter.
• Mot slutet av samtalet sammanfattas kartläggningen så att föräldrarna vet vad som dokumenterats.
• Håll koll på tiden, så att samtalet inte behöver avbrytas innan en bra avslutning hunnits med.
• Tala om nästa steg i kartläggningen.

Traumamedveten omsorg

En del av de flerspråkiga barnen kommer inte till förskolan med tidigare erfarenheter av enbart positivt slag utan kan ha upplevt många svårigheter och förluster, familjer som utsatts för påfrestningar och traumatiska upplevelser.

Central elevhälsa och förskolans övergripande specialpedagog har särskilt utbildat sig i traumamedveten omsorg och kan på ett bra sätt stödja förskolan i att lära mer om detta. Man kan också läsa mer i boken ”Den inkluderande förskolan” kapitel 9 om barn på flykt.

Handlar kartläggningen om asylsökande barn, så vänd dig till övergripande specialpedagog för att få stöd och kompletterande frågor.